Yay!

Rätt person vann...

Det amerikanska valet

Spänningen stiger, kommer vi få en afroamerikan som president eller en kvinnlig vicepresident? För de som vill veta hur USA's demokrati har utvecklats genom tiderna, så finns det en ypperlig artikel på The New Yorker som går igenom det.

Vill du bara se hur det går för bananrepubliken så kan du göra det här, LIVE, tack vare Web2.0 och google :-)

Ett sent förslag till halloween...

Om du känner för bli riktigt illa tillsmods utan att se en hollywood produktion, så rekommenderar jag skarpt [REC]. Ni har säkert redan hört talas om "Quarantine" filmen som hade premiär nyligen. Vad du kanske inte visste är att det är en hollywood remake av den spanska [REC].

Grunden till filmen är ganska enkel. Vi får följa ett TV team bestående av Angela (reporter) och Pablo (kameraman), vars uppdrag består i att följa olika yrkesmän när de jobbar. Avsnittet de spelar in för handlar om Barcelonas brandstation och de dedikerade brandmännen. Cirka 10 minuter in i filmen så får våra brandmän kvällens första utryckning. En hysterisk gammal kvinna som troligen har ramlat i sin lägenhet. Med andra ord, ett rutinuppdrag.

Men det visar sig ganska snart att detta är starten på helvete som ingen hade räknat med, däribland även tittaren.

Vad jag gillar är att man följer handlingen helt från Pablo's synvinkel (ie, via kameran). Det har förvisso gjorts förr, men här görs det på något vis som en mycket mer naturlig del i det hela. Även reaktionerna och valen som görs av människorna känns rimliga (och tidvis desperata). Till och med den mest lugne och modige person kommer inte undan denna film utan att bli illa berörd. Och då menar jag inte i form av blod eller inälvor (som förövrigt är ganska minimalt) utan på ett mer obehagligt sätt.

Man kan undra varför det behövdes en amerikansk tolkning av denna film. För spanska eller ej, den går verkligen inte av för hackor.

Rekommenderas!

Halloween 2008

Så har halloween kommit och gått. Vissa av oss tillbringade fredagen med skräckfilmer, andra med festande. Men dagen efter, oj oj. Det var då det verkligen svängde loss ;-)

Fest hemma hos Familjen Ahlström, massor med mat, dricka och galna kostymnissar. Den ena mer seriös än den andre. Kul var det i vart fall. Vilket märks idag då det inte går fullt så snabbt att göra saker.

För fler bilder, klicka på jack...

Facebook?

Jaha, så blev man tillsist insnärjd i den gojan som kallas för Facebook. Allt för att man tillsist inte klarade av trycket. Livet är ibland allt hårt.

Vad innebär det? Jo, numera sprids min personliga information som en löpeld över nätet och ens privatliv är med ens lite mer publikt. Men det är en ganska bitter syn på det hela. Man blir inte mycket mer publik än man väljer, kruxet är att det är rätt kul att dela med sig och komplettera sin profil.

I slutändan så får vi väl se vad som sker, men det är inte utan att man har viss skeptism. En sak är i vartfall säkert, folk tillbringar allt förmycket tid med att uppdatera sin profil (och tiden får utvisa om jag tillhör en av dom).

Bör man kasta pärlor till svin?

Tänkte bara hjälpa min kompis med ett av hans mål här i livet :-)

Life in the US of A: Pearls Before Swines

Hösten når Kalifornien

Tro det eller ej, men även i Kalifornien så får vi något som kan kallas för höst. Vad det innebär i praktiken är svala (eller för oss som bor här, kalla) morgonar med kanske en 9-12 grader och 100% luftfuktighet. Kanske inte så kallt, men ganska rått. Vi skrapar inte bilen som man gjorde i Skåne, däremot torkar vi av nån liter kondens som bildats på rutorna.

Höst innebär även att solen tar sitt farväl så mycket tidigare. Numera är det i princip kolsvart 18:00 och med vintertid börjar vi närma oss 16:00 när det är som mörkast.

Det roliga är dock att vi fortfarande har ganska varmt om dagarna, eller vad sägs om ca 30 grader mitt på dagen idag. Gör det svårt med klädvalet som en kollega nämnde idag.

Slutligen så möts man ofta av en tjock dimma som kommer inrullande från havet mot Solana Beach. Ser ganska häftigt ut när man kommer körandes från bergen ner mot havet. Temperaturen rasar också kvickt, och innan man vet ordet av så har man gått från ~27 grader till ~14. Ingen lite förändring på de 25km som det är från jobbet.

Bilden som jag avslutar inlägget med är taget kanske 400m från vårt hus, som ligger på toppen av kullen som ni inte längre kan se.

Så hände det tillsist...

Dollarn gick över 8kr!

I'm a Mac ... and I'm a PC

Fast såhär har du nog aldrig sett det ;-) Tro mig, gillar du musikaler och något galen humor så är denna värd de 6 minuterna av ditt liv.

Amerikanska kreditsystemet suger

Som nybakad deltagare i den amerikanska ekonomin så är det inte lätt att få kredit. Kredit här bygger nämligen inte på att du är kapabel att betala. Nej, istället så är det baserat på diverse matematiska formler och tabeller som räknar ut en poäng mellan tex 300 och 850.

Inte nog med det, det finns dessutom tre OLIKA företag som räknar ut tre OLIKA poäng (känt som credit score, härefter kallad CS). Dessutom baseras det på olika kriterier, som inte är dokumenterade för allmänheten (vad jag har sett/läst).

Förvirrad? Inte? Inte än, menar du.

När du kommer till USA har du noll i CS. När du väl lyckas skaffa dig ett redigt kreditkort så läggs grunden för CS. I mitt fall hamnade jag på ~730, vilket är bra.

När du ansöker om kreditkort så görs en kreditupplysning. Vilket känns vettigt, kreditupplysningar tas ju även i Sverige. Men den stora skillanden mellan civiliserade länder och den stora landplätten i väst är att här räknas det som NEGATIVT att man vill skaffa kreditkort.

Men med en CS på 730 borde detta inte vara ett problem, men jag har inte haft den i mer än kanske 8 månader. Och det är påtok förkort tid. Och däri ligger mitt dilemma.

Trots fin CS så är chanserna låga att få kredit, och varje gång jag försöker så görs en sk. "hard hit" på min kreditvärdighet och min CS sjunker. Vilket är ok, förutom att jag inte har en historik, vilket ger avslag. Och resultatet blir att jag har sämre CS och ändå inget kreditkort/lån/etc.

Situationen är så komisk att jag blev tipsad av en bilhandlare att ta ett lån på $10 000 (vilket faktiskt går, men du får ränta på ca 20%+) och betala av det på ett halvår. Utan att ens använda pengarna. Detta för att bygga kreditvärdighet.

Det är helt upp åt väggarna. Tanken är att det skall skydda de som lånar ut genom att dom skall snabbt kunna se hur pass stor risk du är. Men i slutändan handlar det bara om godtyckliga matematiska formler för att slippa göra en personlig bedömning av din situation.

För grejen är, ju fler lån och skulder du har, desto mer attraktiv är du att låna ut pengar till. Vilket känns helt galet. I Sverige får man ständigt höratt man skall undvika lån och betala av asap om möjligt. Här är det tvärtom, du bör minst ha ett lån, helst ett huslån. Du bör även ha två kreditkort (och sk. bankkort eller american express gäller inte här, men det är en annan diskussion). Och du bör ha haft kredithistorik och CS i minst 3 år.

Anledningen till detta inlägg är, som du säkert anade att jag fick en kredit rapport idag. I den fick jag veta att mitt försök att få ett kreditkort hos ANA ledde till att jag nu klassas som "low to medium risk" istället för "low risk" (ett fall från 730 till 709 i CS). Och inte fick jag något kreditkort inte. Men allt hoppa är inte ute, de hade lite tips till mig...

On average, many of your accounts have been open less than 3 years. Having long term credit accounts that you consistently pay on time is an important indicator of stability to lenders.

Each time a potential lender or landlord pulls your credit report for review, an inquiry is placed on your file. Inquiries stay on your credit report for up to 2 years. Having several inquiries on your credit report is negatively affecting your score. They are not necessarily negative information, but too many inquiries may indicate to lenders that you are trying to take on more new debt or possibly overextending yourself.

Your overall balances are close to your overall credit limits, which may be lowering your score. Having high credit limits shows lenders that you are responsible with your credit, but when your balances are also high, it can indicate to lenders that you are likely to overextend yourself.

Den första är sjukt irriterande... Den andra är bara så galen, hur skall man kunna skaffa kreditkort om man inte får ansöka?

Det sistnämnda beror på att jag temporärt hade lagt ut pengar för en vegas trip. Jag har MER ÄN VÄL vad som behövs på mitt bankkonto men det är skitsamma för det är inte kredit, det tas med andra ord inte in i beräkningarna. Vad man ser snabbt här är att om du har haft fin CS under längre tid så är det inte värt något om du en månad har för mycket last på ditt kreditkort. Hade jag använt mitt bankkort så hade det inte varit ett problem, förutom att det räknas inte till din CS eller historik då (se punkt 1).

Vilket innebär att om man skall vara en vinnare måste man mycket och oanvänd kredit. inte bara ha en massa kredit men även inte använda tidigare nämnd kredit. Det är bara ett krux med det, för att du skall få en CS och historik så MÅSTE de användas.

Damned if you do, damned if you don't...

En vanlig syn på starbucks

Om man kommer till starbucks mellan 8.30 och 9.30 så är det belägrat av mammor som (troligen?) precis har dumpat barnen på skolan. Min gissning är också att där även är en hel del "desparate housewifes" i denna klunga.

Massa kackel blir det i vart fall.

urk

I min jakt på att slippa att sitta och hosta hela dagen på jobb, så köpte jag en munspray mot hosta. Lät som en suverän lösning på mitt problem.

Kanske det också är, men fy fanken vad hemskt den smakar. Rekommenderas inte om du inte har tuggummi I närheten (tack Lars).

Hoppas bara det var värt det.... Time will tell.

Kaffe o kauga

I dag så fick man prova på en hederlig amerikansk frukost... Slabbig kanelbulle (och diverse andra mindre aptitliga kakor) samt frukt. Och med tanke på att vi är 99.999% ingenjörer där jag sitter just nu, så känns det bra att det inte bjuds på något kaffe alls. Tillskillnad från igår där vi fick totalt 2 kannor kaffe, delat på ca 50 pers och 10 timmar.

Möte FTL :-(

Oktober...

...nä?

Ofattbart, vi är bara 2 månader från december och det är ca 40 grader mitt på dagen.

Ny arbetsplats

Jahapp, så kan man sälla sig till skaran av arbetare som bor i en cubicle. *suck* Office Space känns ännu mer aktuellt än nånsin. Speciellt med HR nissar som sitter i telekonferanser med högtalartelefon. Har de inget vett?

En översikt på hur det ser ut... Sitter rakt fram till höger.



Inte jättkul, men åtminstonde så kan man försöka personligfiera sin lilla kub. Vilket inte är helt lätt eller helt uppskattat... Tydligen tycker min granne bortom väggen att det kanske inte är helt "appropiate" att ha en fet nerf rifle på arbetsplatsen. Vaddå? Har han aldrig upplevt stress/frustration? Finns inget bättre än att skjuta på något (eller någon) för att avreagera sig ;-)



Slutligen avslutar jag detta inlägg med en sång om ... just det, min cubicle.

We brake for nobody

Förutom kanske lite kaffe och en bensträckare :)

Mmmmm...

Dags att ladda inför den långa resan till vegas. Ca 6 timmar med bil :)

3D display?

Njae... Inte riktigt, men vill ha faktorn är grymt hög. Vad är det jag tjafsar om? Kolla in filmerna nedan.



8x8x8

Vad sägs om 16x16x16 ?

Skall man skratta eller skaka på huvudet?

USA -USB from fi5e on Vimeo.

Sunday acid trip

Den som väntar på nått gott...

...väntar aldrig förlänge.



Men det här är väl ändå att ta i?



Men det gäller ju att vara förutseende. Redan i slutet på 1969 talet, när Jeff Bezos bara var 5 år, så kontaktade jag honom och bad han att starta amazon, för jag (som inte var född då) visste redan vid detta tillfälle att jag kommer behöva en 125" projektorduk och bara Amazon är bra nog för mig.

Hmmm, egentligen borde jag kräva del av vinsten från Amazon då det är tack vare mig som det grundades.

Värt att fundera på (old)

Nästan slut

Vårt besök i Asien drar sig mot sitt slut, men trots tight schema och sena kvällar så blev där ändå några timmar över för att besöka NOVA och Taipei 101.

Kommer mer när jag är tillbaka i San Diego, men tills dess, håll tillgodo :-)





Slutligen, en kort film från GBT ...



How about that!

Så var man i Taipei igen

Och bredvid vårt rum har man en engelska kurs. Låter onekligen ganska udda. Vissa av fraserna är udda, eller så är de bara förvrängda. Vad som också är intressant är att man har för vana att glänta på vår dörr för att se om där är ledigt. Fast det är klart, alla är inte lika långa som mig eller min kollega, som kan se in över insynsskyddet ;-)

HalfLife i verkligenheten?

Snart så smäller det...

Som ni kanske vet så är man så gott som klar med LHC i europa. Med den är det tanken att man skall göra lite roliga saker såsom skjuta två subatomiska (ie, protoner och dyl.) mot varandra för att se vad som sker. Det spekuleras en del, blandannat att det blir svarta hål och att detta är hur "The Big Bang" var, osv.

Själv har jag en annan teori...



Jag tror att vi kommer öppna upp en portal till en annan dimension ;-)

För nog finns det vissa likheter mellan bilderna ovan?

Oavsett så är det en ruggigt häftig maskin man har byggt



För de som vill se mer (och även få tag i högupplösta bilder), så skall du gå till The Big Picture

Vad hände förra helgen?

I helgen så gjorde jag något som skulle känts otänkbart i Sverige. Jag slet upp baksätet i min bil för att modifiera hur takmekanismen fungerade. Orsaken till det är att som standard så måste du stå bredvid bilen och hålla fjärrkontrollen's knapp intryckt under hela tiden som du fäller upp/ner taket. Och även om det tar ca 22 sekunder, så känns det som en evighet.
Det vore så mycket bättre om man kunde påbörja detta när man var påväg till bilen, eller hur?
Men varför är det otänkbart i Sverige?
För det första så är garantierna borta direkt, och din återförsäljare kommer bara att titta snett på dig och sen le riktigt brett ifall du får problem. Även om problemet är att en vindrutetorkare funkar dåligt, så kommer de hävda att det beror på din modifiering.
I USA funkar saker och ting annorlunda, här finns nämligen något som kallas för "Magnuson-Moss Warrenty Act" ... Denna lag säger (i princip) att om något går sönder som är under garanti så har inte den som står för garantin rätt att neka dig såvida de inte kan påvisa att det du gjort är anledningen till felet.

Skitbra kort och gott :-)

Här följer en kort bildsekvens på vad man var tvungen att göra för att komma åt elektroniken som skulle "patchas".

Först, fäll baksätet. Så långt, inga problem



Nästa steg var att ta bort krokarna för att hänga saker (påsar, väskor, etc). Inget större problem, förutom att min bits hållare för skruvmejseln var för fet och det var nära att ta slut där och då (tills jag köpt verktyg) men det löste sig ändå med lite trixande.



Krokarna är borta... Nu börjar det jobbiga. Nu skall luckan i mitten + plasthuven runtom tas bort. Och enda sättet för det är att SLITA DEN RAKT UT. Trodde att jag 1. skulle paja bilen, 2. spräcka plasten och 3. sabba fingrarna. Men i slutändan gav sig huven före mina fingrar och jag kunde fortsätta.



Sista steget är att ta bort själva lädersidan vid bältet. Denna är fäst med diverse krokar och annat. Kändes inte bra att böja ut hela sidan på mitten och sen klämma in en skruvmejsel för att (i blindo) trycka ner en plastspärr som skulle lösgöra sidan. Men även det löste sig tillsist. Men inte förrän jag hade börjat få rejäla samvetskval om vad fanken jag sysslade med.



Sen var det ganska lätt, man skulle slita loss lite av filten så man kom åt kontakten. Efter det skulle man "bara" att ta loss fyra pinnar, sticka in fyra nya och haka på strömmen. Men jämfört med att slita loss inredningen så var det här betydligt lättare.



I slutändan så funkade allting och jag fick ihop baksätet igen.

Om du känner ett behov att göra samma sak så finner du mer info om modifikationen hos mods4cars.com

Bloggar snabbare än Aftonbladet

(men det är iofs ingen bedrift i sig)

Jordbävning i Los Angeles

Vi kände precis av en jordbävning på 5.4 som hade sitt epicentrum i Los Angeles, mindre än två timmar från jobb.


View Larger Map

Detta är förvisso inte första gången (har känt två mindre som hade sitt epicentrum i Baja) men denna gången kändes det rejält. Lite smått otäckt denna gång faktiskt.

Läs mer om det på USGS

Och japp, vi är ok. Bara lite smått paffa.

Uppdatering! Det var 5.4 nu säger dom (istället för 5.6 & 5.8 som de sa först)

Ännu roligare att flyga in till USA

Från sydsvenskan

Européer som reser till USA måste från och med fredag upplysa amerikanska myndigheter om sin mentala och fysiska hälsa, kriminella belastning, droghistoria och andra data före avresan, via internet.

Yay! Nu blev det om möjligt ännu smidigare att ta sig in till USA.

The Ultimate War Simulation Game

Fick en länk från Eddie med en superb artikel om det ultimata krigsspelet. Glöm World of Warcraft, World in Conflict, etc.

Bättre sarkasm finnes knappt.

Eller vad sägs om...

[In my war sim, ] I want fat, left-wing documentarians carefully editing the only the most incriminating footage, countered only by low-IQ country music singers crooning my praises while in American flag-colored cowboy hats.

Mycket nöje (TEX)

Nerf battle!

Nog för att vi har haft våra små incidenter på jobb, men detta här är något på en helt annan nivå...


http://view.break.com/521743 - Watch more free videos

The dark knight?

Då biljetter till IMAX föreställningen av "The Dark Knight" var omöjliga att lösa, så blev det "the black knight" istället. Dvs, Hancock.

Mycket slapstick och lagom med story samt ett gulligt "alla är vinnare" slut. Med andra ord, en klassisk hollywood rulle av modernt mått. Man går dit, kopplar av och kommer hem utan några större minnen från vad man precis har sett.

Så, är den värd att se? Jo, det tycker jag nog. Men om du måste saka något för att hinna iväg på bio för att se den, ja, då tycker jag nog du skall strunta i den.

Oh yes!

2009 kommer bli ett bra film år :-)



samt

Prepping for the flight back home

Det var kort men kärt

Vårt pitstop i Osaka/Japan är över och vi är nu på väg till Taipei/Taiwan.

starbucks finns överallt

även I japan.

First part completed

Så var det dags igen...

Någon som vågar gissa?

Japp! Det är dags för en blixtvisit till Taipei igen... Avresa söndag morgon, tillbaka onsdag kväll. Livet som konsult är ibland allt annat än lustigt.

Felmeddelanden...

Ibland undrar man vad som far igenom huvudet på kodare. Speciellt när det gäller applikationer som måste vara tåliga mot fel.

Jag menar, hur pass bra är det att Internet Explorer hasplar ur sig "Operation Aborted" på min blogg utan att ens ge mig en chans att förstå varför??

Allt man fick som stackars användare, var en glimt av vad som kunde vara, innan IE bestämde sig för att "nähä, det här är nog fel" och så slänger den upp en ruta som säger "Operation aborted" och visar en gullig websida som säger att "Du har nog något fel på din internet förbindelse".

Yes! Jag vet EXAKT vad som är fel .... :-(

Efter en del grävande så visar det sig att det inte alls är linan till internet, eller ens innehållet på min blogg (som definitivt är av varierande kvalitet) som är problemet. Nä, det är en lite kodsnutt som byter ut vissa väl utvalda tecken till smågubbar istället. Tydligen var förfarandet lite fel, så då är det bäst att vi straffar användaren och försöker förvirra han/henne så mycket som möjligt.

*stön*

Nåja, nu är det fixat :-) och världen har än en gång blivit (o)säker.

Argh!

Skulle testa om bloglänkarna på vänster sida orsakade inladdningsproblem med Internet Explorer... När jag tog bort dom så visade det sig att den dära "Save" knappen bara är för skojs skull och att ta bort är direkt och oåterkalligt gjort.

*suck*

Därav, om du saknar din blog i min lista, maila eller kommentera detta inlägg. Tack!

(och nej, att ta bort den löste inte internet explorer problemet)

Fransk bromskloss

Längst bak

Nåja, det kunde varit värre.

Vad har jag missat?

Enorma köer till gaten.

Nu bär det av

Till Amerikat (igen ;-))

Sista svenska kaffet ?

Stön

Jetlag suger

This feels familiar...

And we're off

The wait is killing me

Hur man överlever en 24h+ resa

Snart stundar en "härlig" resa på över 24 timmar. Det är nämligen vad det tar att åka från San Diego till Malmö. Förvisso bara en 13 timmar sittandes i flygplan, men med alla tider runt omkring så blir det lätt 24h eller mer.

Till exempel, vi lämnar LAX 17:35 PST, anländer i Frankfurt 13:25 CET. För att nå det måste vi åka till Los Angeles runt 12:00 på dagen så vi hinner dit med marginaler på trafik och incheckning. När vi väl nått Frankfurt så avgår inte nästa plan förrän 16:55 CET.

Slutligen når vi Kastrup runt 18:15 och troligen Malmö kring 20:00. Allt detta är givetvis förutsatt att alla tider hålls och att vårt bagage anländer som väntat.

Med andra ord, vår resa börjar 21:00 onsdagkväll och vi anländer 20:00 torsdagkväll om man utgår från svensk tid. Om man sen inkluderar det faktum att man inte stiger upp i samma sekund man åker så blir det över 24 timmar.

Men! Detta inlägg var INTE tänkt att handla om hur surt det är att resa ekonomi i 24 timmar, utan hur man gör för att överleva det. Ha! Smaka på den kovändningen ;-)

Tillåt mig att presentera mitt survival kit:

1. Tablet PC — Perfekt media spelare med 6-7 timmar per batteri
2. Extra batteri — 12-14 timmar totalt för video
   
3. NintendoDS — när man tröttnat på film och/eller tv serier
   
4. Spel för variation — samt ScummVM på M3
5. Analog bok — Medans man fortfarande besitter koncentration
6. Batteripack — För att ladda prylar
7. Sennheiser PXC 450 — Aktiv ljuddämpning (värd varenda cent)
8. Digital bok — För stunder där man vill läsa men inte orkar
   

Jag vet, en hel massa att asa runt med, men det gör livet så mycket lättare när man skall sitta inklämd i en stol i vad som känns som en evighet. Men av alla saker så är det just hörlurarna är värda mycket. Tro mig, efter en tur&retur resa så har du ingen ångest över inträdespriset. Tekniken funkar, man måste bara vara beredd att betala för den.

Dags att packa

Snacka om att tiden har gått fort. Inte så länge sen så åkte man till USA och nu håller man på att börja småpacka lite inför att åka hem och semestra i skåneland.

Mycket bagage blir det. Fast det ser mer ut än det är, för de stora väskorna är i princip tomma då jag tänkte lämna tillbaka dom. Det enda som är i dom är faktiskt en annan väska så man kan hamstra lite svenskt godis att ta med tillbaka.

För är det något man saknar så är det gott kvalitetsgodis i detta land. Tack och lov finns IKEA, så marabou behöver man inte gå utan. Men i övrigt så är det knapert. Speciellt när vi snacka gott vingummi (såsom Haribo, mm). Det finns givetvis lokala varianter här, men det är mest konserveringsmedel och färgämnen. Smaken och känslan lämnar en hel del övrigt att önska.

Plus att jag har lovat min kollega på jobb att skaffa dajm och svenska fiskar till han och hans fru :)

Näthandel FTW!

En sak man lärde sig snabbt här är att det billigare på nätet. Det kommer nog inte som en chock, för så är det på de flesta ställen, inklusive Sverige. Men i USA kommer man undan skatten (~7.5%) när man handlar från en annan stat, och då blir det snabbt pengar.
Det finns även speciella siter som specialiserar sig på att erbjuda folk saker/kläder till bra priser. Dock så är erbjudandet tidsbegränsat och även begränsat i utbud och antal. Ungefär som en auktion med fast pris.
Så helt plötsligt kom man på sig själv med att kolla steepandcheap i tid och otid. Steep and cheap är en bra allt-i-allo site, som säljer allt från skjortor till knivar, surfbräder, mm.
Nu på senare tid så provade jag att köpa lite kläder och skor via denna site (och dess systersiter, såsom whiskeymilita & dogfunk). Till min förvåning så var det bra pris, snygga kläder och måtten var pålitliga.
Dessutom får man lugn och ro, bra priser och schysst service. Varför trängas på outlets eller i fashion valley (med dess dyra priser och påträngande expediter) när man kan klicka två gånger och få det i brevlådan två dagar senare?
Det är ju nästan så att det blir roligt att handla kläder, och det kommer från en som knappt handlar mer än en gång om (halv)året.

Senaste tillskottet

Senaste tillskottet till vår driveway är Ximo's lilla Mazda RX-8. Ett högvarvande litet as som lätt pinnar på upp i hastigheter där man skall vara glad om polisen inte skjuter en på fläcken, förutsatt att de får stopp på den. (TEX)

Söndag........

Att ha en spricka i revbenet är drygare än man tror... Speciellt när man normalt sett sover på magen. Blev ingen bra sömn denna natten, vilket definitivt dämpar humöret. *suck*

Semester

Man märker att man sakta men säkert börjar anpassa sig till livet här i USA.

Låt mig ge dig ett exempel. Vi har just nu ett gäng på besök från sverige kontoret som jobbar med ett amerikanskt projekt. Vi snackade lite med våra kollegor här i USA om att dra till Karl Strauss för lite öl efter jobbet. Dialogen gick ungefär såhär:

Kollega - "So, when are we leaving for Karl Strauss?"
Jag - "Soon, I'm just gonna check if any of the swedish guys wants to join us"

Bisarrt, här sitter jag, som svensk i San Diego och refererar till mina kollegor från sverige som "swedish guys" ... Vad är jag då? :-)

Inte utan att de i usa skrattade när vi berättade vad vi precis hade insett.

Och inte blir det bättre av att både jag och Lars nu pratar om att åka till Sverige på semester över midsommar. Hur ofta säger man såhär, och hur ofta är det så sant som det blir nu?

Våtdräkt, boogieboard och smärta

Så hände det tillslut, jag blev påtvingad att skaffa våtdräkt och hänga med Eddie (även känd som "Big Panda" ;-)) till stranden.
Detta var för två veckor sen... Efter den första turen i vattnet (med en allt förliten boogieboard) så var jag hooked. Det är något helt speciellt att fånga (eller bli fångad?) en våg och hänga på in till stranden. Hela upplevelsen är underbar. Att känna denna kraft (som ofta slungar en X antal meter bak, oftast fler än man tagit fram) gripa tag i brädan och bära fram en i full fart... Det går inte riktigt att beskriva.
Men när du väl provat den upplevelsen en gång, så vill du (eller iaf jag) uppleva den igen och igen, och igen. Jag antar att det är det som gör att folk kommer tillbaka gång efter gång.

Nu förra helgen så var det memorial day, dvs, tre dagars helg. Både jag, Eddie och (Mighty) Mike såg fram emot att få surfa tre dagar i rad. Så när väl lördag eftermiddag rullade runt och man hade tröttnat på att jobba så drog jag och Eddie på oss våra våtdräkter och vandrade ner till stranden med brädorna under armen.

Mike, stursk som han var, kom också med, dock endast iförd shorts. Något som han ganska snabbt ångrade då vädret inte var det bästa. För utan sol är havet fortfarande kyligt, så tio minuter in i vågorna så gav han tummen ner och drog sig tillbaka. Själv fortsatte jag och Eddie att jaga vågor.

Tyvärr var denna lördag inte den bästa för surfning, vågorna var många men små och väldigt knepiga att fånga. Men man skall akta sig för att dömma ut naturen, det kan straffa sig. Vilket jag fick lära känna, för vid ett ouppmärksamt tillfälle så lyckades jag slå i en våg på ett sådant sätt att min boogieboard slog i revbenet med full kraft. Det är då man inser med vilka krafter man leker med. För nu sitter jag vid min dator och håller mig för samma ställe, ty jag har troligen fått en spricka i revbenet.

Ingen mer surfning på minst en månad, inga kraftansträngningar rent generellt med höger sida.

Surf sa räven, surt sa jag.